Linn and Alexandra went to London!
(Bilder kommer inom kort)
Tolfte augusti klockan 07:15 lyfte planet ifrån Arlanda flygplats för att åka till Heathrow, London flygplats.
Allt var super bra. Vi hade bokat hotell och flyg och alltsammans. Hotellet var i standardklass och låg inte alls särskilt långt utanför centrala London och det fanns både tunnelbane- och bussförbindelser.... Trodde vi!!
Haha.
När vi kommer fram till Heathrow bestämmer vi oss för att gå och prata med de på turistinformationen för att hjälp att hitta till hotellet och så. När vi berättar om vårt hotell och var de ligger börjar de gapskratta. De frågar var och varför vi bokat hotellet, och vi berättar att vi bokat via Internet.
Vi står som två fån fram tills att de tar fram en karta och visar hur långt det egentligen är till Croydon och hur vi ska ta os dit.
De berättar att vi måste åka tunnelbana i cirka en timme, sedan byta till buss som också tar cirka en timme, och sedan kliva av denna buss och gå en väldigt lång bit till hotellet. Snabbaste vägen till London sen är cirka två timmar.
Vi tittar på varandra och vet inte om vi ska skratta eller gråta.
Vi bestämmer oss för att skratta!;) HAHA!
De berättar att det billigaste de kan fixa till oss är ett Bed & Breakfast och kostar 50pund/dag (ca 650kr) och ligger i centrala London.
Eftersom att vi inte tagit med oss pengar för hotell, pga att vi redan betalat vårt hotell, känner vi båda att vi egentligen inte har råd med det eftersom vi vill shoppa en massa:D
Vi tvekar en stund och de avbryter det med att säga ”Or else we can just give u a map and u can find the way to Croydon. I think u will arrive in some hours... if you are lucky”.
Thats it! Vi tog hotellet de erbjöd och vi ångrar det Inte!
Däremot ångrar vi att vi inte kollade upp hotellet vi hade bokat mer, men vi hade så pass kort varsel så det blev inget av med det inte.
Hotellet var väl inte det bästa, men för 50 pund i centrala London var det helt klart värt det. Gångavstånd till både Big Ben, Westminister Abbey och Buckingham Palace och 5 minuter med tunnelbanan in till alla affärer och Piccadilly Circus, etc. Det var great;)
Vi kollade runt lite, åkte tunnelbana både hit och dit, blev riktiga hejare på både the tube (tunnelbanan) och på att hitta faktiskt:), shoppade, festade i Soho och runt Piccadilly Circus och Leicester Square, och drack Starbucks och åt Fish and Chips! Livet kunde inte bli bättre!
Dagen innan vi skulle hem skulle vi shoppa loss lite på Oxford Street tänkte vi så jag plockade på mig två par skor (?) i en affär, ringer till mamma som överför pengar till mitt konto, och går och ställer mig i kö. När jag kommer fram till kassan och ska betala med mitt Mastercard, funkar det inte. Utan det enda som står är texten: ”Your card is damaged!”
Visste inte om jag skulle sätta mig och storgråta eller om jag skulle vika mig av skratt. Jag var i London utan kontanter och mitt kort var ”damaged”.
Ingen vidare situation faktiskt..
Jag gick och hämtade Alex och drog henne hemåt. Fick ångest av att gå där bland alla vackra kläder, SKOR, väskor, etc, etc.
Vi köpte lite mat för de få pund jag hade kvar och sparade resten. Hennes kort funkade inte heller eftersom hon har Maestro.
Vi la undan 10 pund eftersom att tunnelbanan dagen efter tillbaka till flygplatsen skulle kosta 8 pund, och det som blev över var cirka 4 pund. Vi gick ut och festade senare på kvällen och våra sista fyra små pund gick åt till garderoben på en nattklubb. Vi var pankare än pankast!
Dagen efter åt vi ordentligt mycket på frukosten på hotellet så att vi skulle kunna klara oss hela dagen fram till klockan 18 då flyget skulle gå.
Vi gick runt lite och kolla på The eye och Big Ben igen osv, Vi satt oss på en bänk och skulle sola lite och vila fötterna. Fem meter framför oss låg en hamburgerbar. Det var som ett slag i ansikte! Vi hade två små fjuttiga pund (ca 25kr) kvar att dela på efter att vi betalat tunnelbanan och det räckte inte till mycket inte.
Vi satt på bänken en stund och började nästan fantisera om hur gott det skulle vara med bara en liiiten tugga av en hamburgare. Men det blev vi inte mättare på. Det konstiga är att varenda dag i London har vi knappt ätit någonting, utan vi har typ tagit en macka på kvällen eller något, inte mer eftersom vi inte varit hungriga. Men då vi visste att vi inte kunde äta mat höll vi på att svälta. haha. Det är konstigt det.
Vi bestämde oss för att gå tillbaka till hotellet och sitta där en stund innan vi skulle ta tunnelbanan till Heathrow. På vägen hem ser vi en bankomat och vi prövar bara för skoj skull att ta ut pengar. Mitt kort är fortfarande ”damaged” men Alexs kort fungerar! Kan knappt tro att det är sant! Hon tar ut tio pund och vi gör exakt samma sak som tv sjuåringar skulle ha gjort - går raka vägen och köper glass och godis(?)! Haha. DÅ var det inte fråga om mat inte...
Vi äter upp allt och åker sedan till flygplatsen, där vi faktiskt köper varsin smörgås:D
Då hade vi kommit till den punkten då det var dags att ta farväl av London för denna gång... men vi ses nog snart igen;)
PUSS PUSS / Linnsan – tunnelbaneinformatör:D
(Please mind the gap...;)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar